
Lasse har önskat att få prova på räddning, och Micke har tjatat om att han vill ha en asfalterad ruta(!), så då tänkte jag att vi slår två flugor i en smäll och kör räddning på en asfaltplan. Och så sticker Micke till Stockholm... Men Lasse fick sitt lystmäte i alla fall ;-) Det blev så många bilder tagna, att jag mest kommer att låta dem tala idag:

Meila som räddningshund.
Meila kommer kanske att bli räddningshund "på riktigt", hon ska till Skövde nästa helg och prova på detta på allvar. Här fick hon och husse Anders en liten försmak.

I en brunn hade vi gömt Marianne. Här var det bara små springor som släppte ut vittring, men Meila löste det mycket bra ändå. Husse fick hjälpa till genom att lyfta på locket och släppa ut figgen för belöning.

Plåtslagare på plåttak... Figuranter som ligger högt upp är inte helt enkelt att lösa, eftersom vittringen blåser iväg. Precis nedanför får hunden ingen vittring och 20 meter bort, där vittringen finns, kan det vara svårt för hunden att lokalisera figgen. Men här har Meila hittat Lasse.

Många krångliga miljöer ska en räddningshund klara av. Här vågade sig Meila in ibland bråten efter lite stöd och uppmuntran från husse. Och där hittade hon ju Marianne och fick utdelning för sina ansträngningar!

En stunds lek med kamptrasan och sedan byte med godis var en väl fungerande belöning för denna hund.
Sally och Marie var nästa ekipage. De körde med markering och påvis, men Marie upplevde det lite krångligt, eftersom hon var så nära hunden. Det tar ett tag att ställa om sig från skogssöket till räddningssök. Mycket är likt, men det är väldigt mycket som är totalt annorlunda också.

Marie skickar ut Sally på sök. Hon får span på en lastbil
som skulle kunna innehålla något spännande...

...t ex knark? Hon ser nästan ut som en knarkhund här!!
Men det var i släpkärran bakom som figuranten låg, och den hittade Sally snabbt så fort hon konstaterat att lastbilen var "ren".
Här kommer Marie och Sally på påvis efter en fin markering.
Även Sally hittar figuranten i brunnen ganska snabbt.
Hmmm, det var lite trångt... Vem bryr sig om att belöna hunden här?!?
Ett riktigt klurigt gömställe visade sig detta vara. Hundarna letade intensivt runt under de stora behållarna, utan att notera figuranten som var inkilad ovanför deras huvuden. Det var först när de kom en bit ifrån som de fick vittringen och kunde lokalisera figgen.
Här har Sally precis markerat en figurant...
...och får nästan hjärtstillestånd när han börjar ta sig ut ur gömstället!
Kim hade lite svårt att lämna mattes sida, han förstod inte riktigt vad det hela gick ut på, eller han väntade på att bli ivägskickad med sedvanligt armtecken. När han fick vittring på figurant, stack han dock iväg och löste uppgiften på egen hand, och mot slutet jobbade han också mera självständigt. Lite snurrigt blev det med rullarna när de kom uppifrån, Kim var mera nyfiken på hur figuranterna skulle ta sig ner från sina höga höjder än av att leverera rulle till matte...

Kim lämnade inte mattes sida förrän han fick vittring på brunnen.

...då kunde han knappt bärga sig innan matte öppnade locket och släppte ut figuranten.

"Och hur ska du komma ner därifrån har du tänkt???"
Kim är så fascinerad att han glömmer att hämta rullen till matte.

Skickligast på att ta sig fram idag var Kim.
Han försökte klättra ända upp till Lasse ;-)
Noel blev också lite förvirrad av detta nya och sökte stöd hos matte ett par gånger, men Lasse jobbade på bra och jag tror att han fick mersmak för det här med räddningssök...

Utsikt från ett plåttak - Lasse och Noel på väg in i räddningsområdet.

Trots minimalt med vittring, hittade Noel snabbt så att Marianne kunde befrias från brunnen.

Trots att Lasse visste att vi flyttat figuranten från detta plåttaket till ett annat, lät han ändå Noel söka av området. Föredömligt jobbat! I verkligheten skulle det ju ha kunnat finnas någon där.


Zingo är en stor hund i liten kropp! Han jobbar mycket bra, men matte tyckte att han var lite mer okoncentrerad idag mot vad han brukar vara. Nu var ju alltihop nytt för Zingo, så det kanske inte var så konstigt att han sökte upp väskorna med fika och gottor i några gånger, särskilt inte med tanke på att de låg i vind... Släcka törsten passade han också på att göra när han ändå var där borta ;-)

Här kommer Zingo i full fart på Mariannes inkallningssignal, som han åtlydde direkt efter att han kollat om det fanns nåt spännande i väskorna och efter att han släckt törsten i vattenskålen som stod lägligt uppställd bredvid...

Här har Zingo precis hittat figuranten i brunnen och samlar ihop sig för nästa skick.

Toya blev dagens sista hund. För att inte ha varit med alls på flera månader, och bara kört lite sporadiska hitta-övningar några gånger i hela sitt liv, så arbetade hon mycket imponerande med räddningsområdet. Eftersom husse har en tendens att styra henne kraftigt (medvetet eller omedvetet?), så la vi ut figgarna på helt nya ställen utan hans vetskap. Det var ett smart drag skulle det visa sig!

Långt ifrån där figuranterna funnits tidigare, hittade Toya en i en jordhög.

Här har Toya redan markerat figgen i släpet för länge sen, men husse, som såg när Kim hittade sin figurant i lådorna, gick fram och kikade in genom springorna för att slutligen ropa "hallå, är det nån där?"

Efter ett tips om att kolla vad hunden gör, istället för att leta efter figgarna själv, fick de ett nytt försök!

Och då hittade de såklart figgen direkt! En liten läxa för husse?

Resten av området jobbade de igenom på ett mycket bra sätt. Trots det missade husse Toyas markering av figgen på taket, vilket gjorde att Toya "struntade" i den. Här löser hon det till slut ändå på ett bra sätt.

Här börjar Toya bli trött. Hon gick rätt förbi figuranten på en halv meters avstånd utan att hitta henne. Hon letar och letar och letar. Husse ska vara stolt över en så arbetsvillig hund som inte ger upp trots motgångar och trots att det börjar bli jobbigt...

Slut för idag, tack för idag!
Nä, inte riktigt: Ladies and gentlemen, allow me to introduce:

Höstens heta bh-mode, förevisat av modellen Lasse Savolainen.