Morgonen startade med 15 minusgrader och en sol som fick det tjocka snötäcket att gnistra. När jag kom hem från förmiddagspasset med islandshästarna, var det dags för hundträning och nu hade det blivit lite varmare, endast -7... Men allt eftersom skymningen föll, föll också kvicksilvret i termometern och med den värmen i våra tår! Aldrig har jag skådat så många frivilliga till vallning av rutan och agerande pajas för att peppa hundarna på föremålen - allt för att hålla värmen! :-)

Två av islandshästarna på Åsens Gård, Bleingurr och Skiadis.

Min sparringpartner på förmiddagens markarbeteskurs:
söta, kramgoa Mani (uttalas Mauni).

Tillbaka till ämnet! Idag körde vi uppletande av föremål, eftersom det inte tar lika lång tid som söket och det hann bli rejält mörkt innan vi var klara förra helgen.

Hoppas ingen såg oss där vi traskade runt en handfull personer huller om buller
på en yta på 50 kvadratmeter... Det såg lite lustigt ut med alla spår i snön.
Men välvallat blev det!

Med temperaturen som steg och sjönk under dagen, bildades det dessvärre lite skare över snötäcket, något som ställde till stora problem för våra hundar. De haltade runt allihop (utom Meila) med isklumpar mellan trampdynorna - föga inspirerande... Nellie frös t o m så hon hackade tänder! Nåväl, vi fick provat på uppletande i alla fall.

Bertil håller värmen i tårna genom att springa ut med föremål och peppa hundar!

Det här är ett moment som ingår i brukstävlandet, men är också en utmärkt rolig aktivering för hunden, enkel att genomföra i princip var som helst. Det färdiga momentet (vårt mål) ser ut så här:

I en vallad ruta på 50 x 50 meter finns 4 för hunden främmande föremål utplacerade. Föraren ska inte veta var de är.

Samtliga föremål är mjuka, t ex av tyg, läder eller liknande och i storlek ungefär som en ordinär plånbok.

Målet är att hunden även här ska söka av området systematiskt, så att den inte lämnar någon kvadratmeter oavsökt när den är klar.

Hela söket går också på tid, därför bör man sträva efter effektivitet. Föraren får förflytta sig längs med ena sidan på rutan, den sk baslinjen, och skicka hunden efter eget huvud. Genom att ta hänsyn till vinden och terrängens beskaffenhet kan man fritt välja var man vill starta, i något av hörnen eller kanske t o m på mitten. När hunden hittar ett föremål ska den komma in till föraren och avlämna detta, inte nödvändigtvis i fotposition, utom det fjärde och sista, det ska alltid avlämnas i utgångsställning.

Anders är medhjälpare till Bertil och agerar ute i rutan
med föremålet för att få Kasper att springa rakt ut och leta.

För att uppnå det här systematiska söket som jag skissat i bilden ovan, måste man hjälpa hunden under inlärningen att springa rakt. Det finns många olika sätt att göra det på. Vi valde att använda oss av en medhjälpare som sprang ut med en av hundens favoritleksaker i sick-sack (för att inte hunden skulle spåra sig fram), stanna på lämpligt avstånd och bolla lite med föremålet, för att därefter släppa ner det och återgå till förare och hund. Sen visade föraren riktningen med ett lika tydligt handtecken som i söket, men kommenderar i det här fallet "LETA" istället.

Meila ville inte lämna något föremål till husse.
Här demonstrerar hon genom att bolla runt med sitt "byte".

Gemensamt för alla hundarna, utom Nellie, Kim och Tintin, var att de inte ville komma tillbaka med föremålet... De stannade kvar ute i rutan och bollade i triumf med den funna leksaken och hade inga som helst planer på att lämna "bytet" till husse eller matte. När det gäller Toya, fick Mats till sist gå ut och hämta henne, Anders fick springa och gömma sig bakom ett garage för att få Meila att komma och både Inger och Bertil skulle jag önska lite mera action ifrån ;-)

När det gäller Meila skulle jag nog vilja gå så långt som att sätta på henne en långlina. Inte i syfte att straffa, utan för att hindra henne från att hålla så stort avstånd och smita iväg från husse. Vidare verkar hon triggas mera av att husse har ett konkurrerande föremål att bolla med, än av godis.

Inger och Mattis förbereder sig.

"Leta!"

Mattis fick ha extra mycket hjälp av Micke medhjälpare för att förstå vad det var vi ville. Men även han ställde sig tveksam till att lämna tillbaka leksaken till matte...

Mattis har inte förstått vad matte vill att han ska göra. Det är inte så konstigt, han har ju aldrig gjort detta tidigare!

Men om du härmar Micke lite mer Inger och busar med din hund och gör dig själv intressant, ska du se att du får upp både intresset för att hämta föremålen och motivationen att komma tillbaka till dig.

 

 

 

Kasper - hetast idag!

Mest tänd idag var utan tvekan Kasper!! Han skällde frustrerat för att han inte fick sticka ut och hämta trasan fort nog och rivstartade så att snön sprutade. Men precis som i Mattis fall, kan nog lite mer action ifrån husses sida få även den här hunden att vilja komma in med föremålen.

Mitt bästa råd till er alla när det gäller det här är att se det som ett teamwork. Respektera hundens bytesmedvetenhet, sno aldrig någonting ifrån den, banna den inte när den tar saker i munnen utan beröm mjukt och om det är något otillåtet, gör så liten affär som möjligt av det när du byter mot ett tillåtet föremål eller godis. Jaga aldrig någonsin en hund med ett föremål i munnen, den tycker det är skitkul och du kan aldrig komma ikapp den... Jobba istället upp ett förtroende er emellan när det gäller föremålen (eller bytena i hundens ögon), så att den vill komma och visa dig vad den hittat.

Mats och Toya i full koncentration.

Toya var mycket ivrig att får springa efter medhjälparen och föremålet.

Toya söker febrilt...

...men när hon inte hittar direkt börjar hon spåra istället.

Gammelmannen i gänget, Tintin 11 år, fick komma ut och damma av näsan idag.

Som han slet i snön!!!

Bertil in action!

En superkoncentrerad Meila.

Startsnabb - Meila och Anders in action.

Meila la sig demonstativt i snön flera gånger. Inte tänkte hon springa till husse inte! Men när han försvann bakom ett garage, blev det full sula dit! Dock utan trasan...

Skymningen faller och temperaturen med den...

Micke och en frusen Nellie förbereder sig.

Hittade inte...!

Här är den! Karin agerar medhjälpare.

Ett sista uppletande för Nellie, nu är det snart mörkt och vi har en hund kvar...

...nämligen Kim! Han har varit med förr, men det var ett år sen.

Även Kim hade fart under tassarna idag :-)

Och med det fick vi avsluta, för nu vart det mörkt igen!

Slut för idag - tack för idag!!!