Vacker kustremsa och vackert väder om än lite blåsigt på vår problemlösningspoängpromenad...

Både Marianne och jag har fått inspiration av ledarutbildningen på Studiefrämjandet, så idag arrangerade vi en "problemlösningspoängpromenad"! På förra mötet formulerade var och en ett problem eller något man ville ha hjälp med i sökträningen. Dessa frågeställningar blev sedan till fem "stationer" på en härlig promenad som vi förlade till Apelviken. Det var lite blåsigt längs med kusten, men solen tittade fram mellan regnmolnen och gjorde det till en skön dag.

Lasse och Bertil vid första frågan på problemlösningspromenaden.

Två och två knallade vi iväg och löste problem med många muntra skratt som resultat. Därefter samlades vi i Studiefrämjandets lokaler för fika och genomgång och för att se om grupparbeten skulle vaska fram ännu fler lösningar på frågorna.

Nedan följer en sammanställning av de förslag som kom fram. En del är omöjliga att genomföra, andra rentav olämpliga medan vissa lösningar emotsäger varandra. Men avsikten med träffen var en form av brainstorming, att spotta idéer och lösningar på träningsproblem för att se om vi kan utveckla vår träning. Det är upp till var och en att fundera vidare och ta till sig det man själv tror på.

Jag tror att alla tyckte det här var en rolig form av problemlösning och ett sätt att inspirera till nytänkande. Framförallt blev det ett mycket bra erfarenhetsutbyte, när alla kom till tals!

Pepe behöver hjälp från grunden att lära sig sök på bästa möjliga sätt så att det blir rätt från början.

• Glädje och motivation i alla övningar
• Första figgarna nära, synliga, helt tysta men viftandes med något roligt
• Uppmuntra all kontakt med främmande människor
• Val av figurant och dennes agerande är viktigt. Informera figuranten noggrannt om hur man vill att den ska bete sig - valpar är känsligare än vuxna hundar
• Välja träningsmetod innan man börjar: vind, dykupp, målbild osv
• Öva på skojapportering, belöna spontana apporteringar och så småningom lägga in krav så att apporteringen blir ordentligt befäst för framtida rullemarkering
• Leka kurragömma i trygg hemmiljö
• Träna valpen på att lämna husse och springa långa sträckor till ett mål, t ex godisskål eller matte (en form av budföring)
• Ha tydliga mål och en stegringsplan klar för sig innan man börjar träna
• Terrängvana, öva valpen i att ta sig fram över stock och sten, blött som torrt, högt som lågt...
• Öva kontakt och inkallning
• Börja med klickerträning
• Leka in sökövningarna kravlöst
• Börja med dolda figgar tidigt, innan hunden får en förutfattad mening om vad en figurant är och hur mycket vittring den ska lämna. Lär sig valpen hitta dolda figgar blir det en lätt match att hitta synliga också. Svårare tvärtom.

Bertil har börjat med skallmarkering i söket och undrar: hur ska jag få Kasper att skälla när han ska och sluta när det är olämpligt?

Sluta skälla:

• Belöna spontant skällande - lägg på kommandot "skall" - befäst - lär in "tyst"-kommando
• Belöna skällandet i alla situationer till en början. Kan bli en signal "spring till husse, godis!" och kan begränsa skällandet till ett voff, men det kan också få honom att skälla allt oftare...
• Aldrig skälla på hunden när den skäller! Det kan trissa igång honom ännu mer, eller uppfattas som en förstärkning (att det är rätt att skälla)
• Ge hunden i uppdrag att larma. Collien är en vaktande hund från början, att skälla när det "är något" för att varna husse och matte ligger djupt rotat i generna. Man kan låta hunden behålla sitt "yrke" genom att när den t ex skäller vid dörren säga "tack så mycket, jag har uppfattat vad du varnade för". Då begränsar man det till ett par voff, och både husse och hund är nöjda.
• Stärka självförtroendet. En hund med gott självförtroende behöver inte bjäbba på en massa saker, för den finner ingen anledning - ingenting är längre läskigt
• Om hunden skäller under träning (t ex under fot eller i söket när den inte ska): håll inne med belöningen och gör om tills hunden gör det bra och är tyst. DÅ kommer stor belöning!
• Om det är ett problem att hunden skäller mycket, kanske man inte ska uppmuntra det i söket heller, utan byta till rullemarkering
• Om det är ett problem att hunden skäller mycket, kan skallmarkeringen i söket göra att hunden växer när den får beröm för skällandet i den situationen, medan skällandet i andra situationer (hemma) kan avta eftersom det inte ger någon förstärkning. Hunden får utlopp för sitt behov av att skälla i söket och får dessutom beröm för det.
• Sålla i svåra situationer och hjälp hunden att inte skälla. När barnbarnen stojar och Kasper går igång, kanske det är bättre att ta in honom i ett annat rum tills det lugnat ner sig. En konfliktfri lösning
• Fyll en tom ölburk med småsingel och ruska med när han skäller

Lära honom skälla:

• Exa, busa och retas med honom!
• Undanhålla något åtråvärt tills skallet kommer
• Om det inte fungerar hur mycket man än agerar: i vilka situationer skäller han spontant? Utnyttja dem och belöna skallet!
• Belöna ALLTID på avstånd, t ex genom att kasta godis/leksak till honom och aldrig nära/ur handen. En skallmarkör ska hålla avstånd till den han skäller på.

Kim stannar ett par meter efter skick, vänder och lufsar tillbaka.

Kim kan "lägga av" ibland och inte vilja jobba. Vad kan det bero på och vad kan man göra åt det?

Tänkbara orsaker:

• Olika hundar har olika stor arbetslust. Kim kanske ligger lite lägre på skalan
• Brist på motivation
• Andra behov tar överhanden - typiskt hanhundar? Fokuserar på andra dofter och behov
• Är övningarna för lätta eller för svåra?
• Brister i självförtroende, är kanske inte modig nog att springa ut till figgen alla gånger

Lösningar:

• När det händer, bryt direkt och stoppa in hunden i bilen. Ingen har något igen av att fortsätta. Hunden blir pressad och matte blir frustrerad/besviken
• Backa några steg i träningen ibland
• Lägg ner mer tid hos figgen och belöningen, gör figuranten intressantare
• Om det beror på att övningen är för lätt: gör den svårare!
• Om det beror på att övningen är för svår: gör den lättare!
• Mycket omväxling i antal skick, avstånd till figge, gömmen, belöningar mm. Kim ska aldrig veta vad som väntar!
• Lägga in flyende figurant då och då
• Köra kortare pass
• Mer motivationsövningar
• Fart och tempo under träningen
• Mindre hjälper ifrån föraren, låt hunden tänka mer själv
• Bygga upp självförtroendet

Toya tycker det är kul att gäcka husse med leksakerna...

Hur ska jag få Toya att komma in med föremål?

• Lära in apporteringen från grunden i koppel, vid sidan, t ex med klicker
• Gå långsamt fram, släppa på kraven - kraven "pressar bort" hunden och utlöser springfnatt
• Befästa inkallningen
• Kasta föremål, spring ifrån hunden, kommendera "fot" när den kommer
• Aldrig kasta föremålet
• Använda långlina som ett sätt att förhindra att hunden kan belöna sig själv genom att dra iväg med leksaken på egen hand
• Bytesförtroende, att alltid belöna hennen är hon tar saker i munnen oavsett vad det är, be att få titta och lämna tillbaka det = hunden blir stolt över sitt "jobb" och kommer för att visa vad den hittar
• Lek med hunden hos föraren. Drar hunden iväg och leker på avstånd, strunta i henne - markerar att leken är slut för din del
• Alltid belöna bärande
• Byteshandel med godis eller annat föremål
• Öva apportering i badrummet! Hundar vill inte vara i badrummet och står du i dörröppningen, kommer hon garanterat att komma till dig med föremålet...

Det är inte alltid som Zingo springer så här rakt och fint.

Hur ska jag få Zingo att komma på inkallning när han är så koncentrerad på arbetet att han inte hör,
t ex när han ej går rakt eller börjar spåra?

• Kalla en gång, spring iväg flera hundra meter om det behövs så att han blir orolig och undrar var matte tar vägen
• Tjata ALDRIG någonsin! Då kommer han bara att lära sig att INTE komma på inkallning
• När han inte lyder - snabb kommunikation till figgen så att denne kan hålla inne med belöningen
• Tomslag med belöning på stigen kan få honom att känna att det är OK att komma tillbaka utan att ha hittat, utan att arbetet är färdigt
• Klicka in inkallningen stegvis, dvs kalla på honom och klicka bara han vrider örat åt ditt håll, sedan huvudet, sedan när han stannar upp, sedan när han vänder och slutligen när han kommer
• Med en långlina kan du nå och få stopp på honom utan obehag och utan att han kan springa vidare och på det viset "belöna sig själv". När han väl är stoppad kan man kalla in och belöna rätt respons.
• Öva inkallning i svåra situationer utanför söket. Gör t ex en liten bana med de svåraste frestelser du kan komma på - i Zingos fall var det tydligen mat - och öva inkallning. Ha en medhjälpare som kan ta undan maten ifall han inte lyder. Jackpot när han hörsammar inkallningen direkt!
• Ställ krav på åtlydnad
• Våga säga till hunden när han inte lyssnar
• Ta tillbaka hunden till den punkten där han var när du ropade, sätt honom där, gå ut till stigen och kalla in

Som sagt, många lösningar på ett och samma problem, ibland helt oförenliga och vissa direkt olämpliga, men ändock en källa till vidare tankearbete!