fick prova på två dyk-upper och trädet. Micke valde att avstå boden eftersom Nellie varit lite försiktig med att gå in i främmande hus. Jag stod på mig och tyckte att vi kunde sätta figgen med öppen dörr, men nu efteråt när jag funderat lite var det nog helt riktigt att inte göra den, vi vill inte ha några negativa upplevelser i söket.
Nellie ville inte riktigt markera idag. Hon tog med sig lösrullen några meter bara. Husse fick skicka flera gånger, men vi fick henne inte att ta den mer över huvud taget. Jag undrar om vi inte ska ta och öva markeringarna separat med henne, så som jag provade med Kim idag (se "Kim" nedan). Och försöka hitta ett annat föremål som är lätt att bära och gott att ha i munnen för hunden. Git Jering föreslog på lägret att tejpa ihop en arbetshandske. Själv använde hon fönstertätningslister!
Vi provar med separata markeringsövningar nästa gång. Då ska vi också jobba mer med dyk-upper och försöka få upp arbetslusten så att hon har motivation kvar att gå på flera sökslag i rad. Positivt idag var att hon gick ut med samma energi på tredje skicket (trädet) som på de två första, något som husse noterade som ovanligt! Det verkar som att det där med en figge uppe i ett träd väckte hennes nyfikenhet, och kanske är det så att hon är en hund som tänder på att det blir lite klurigt? Om inte annat blir det ju stor omväxling!
Jag tycker mig ha sett sen tidigare att Nellie är en hund som blir uttråkad fort. Det är inget negativt egentligen, det tyder på att hon är en smart vovve, som helt enkelt kräver lite mer fantasi från sina tränare!
En annan grej jag tänkte på är belöningen. Kanske att Nellie skulle gå ännu bättre om vi kunde hitta en belöning som är ännu mera åtråvärd? Det kan vara en av anledningarna till att hon "lägger av" efter ett par skick. Belöningen är inte tillräcklig att jobba för.
Nellie verkade uppskatta lite nymodigheter, som en figge högt uppe i ett träd t ex...
Mysak fick att göra idag. Anna ville försöka trötta ut honom, så hon körde ca 10 skick hela rutan igenom. Men han är ju belgare, så sådär värst trött blev han inte... ;-) Bara lite andfådd! Mysak drar också snett vid skicken, därav att matte valde att köra med dyk-upper (det har de gjort tidigare också, men för längesen).
Mysak markerar snyggt med både lös och fast rulle. Vi arrangerade det hela så att samma figuranter förflyttade sig framåt på sin respektive sida och stig-hållaren höll koll på de nya gömmena och lämpligt ställe för dyk-upp medan hund och förare var ute på motsatta sidan för påvis. Jag tror att vi alla var eniga om att det hade varit mycket enklare om vi haft walkie-talkies!
Lite överraskad blev jag av att Mysak, på ett till synes enkelt skick, valde att vända vid en låg stenmur. Inte bara en, utan två gånger! Han sökte av längs med muren åt både höger och vänster, sen återvände han till matte. Jag satt som figurant ca 5 meter på andra sidan muren, helt öppet! Det kan ha varit en ren tillfällighet, men vi ska nog hålla koll på och försöka arrangera gömmen där han måste korsa sådana här naturliga "linjer" i naturen. För han har inga problem att ta sig fram, det bevisade han på de föregående skicken genom högar med bråte...
Vid boden gick han dock över stenmuren utan problem och sökte helt enligt teoriboken. När han stack in nosen genom dörrspringan verkade han bli lätt förvånad, för han glömde att markera. Men jag behövde bara pilla lite på fastrullen, så sög han den och stack iväg. Han behövde dock flera tjoanden för påviset. Vid trädet fick vi släppa ner lösrullen, för det är svårt att ta den fasta när hunden tittar uppåt på figuranten. Det kräver lite mer rutin, men kan gott vänta ett bra tag. Huvudsaken är att han markerar med lösrullen och det gör han riktigt bra.
Avslutade med samma enkla övning som Cayenne, med en dyk-upp 50 meter ut i lättöverskådlig terräng. Det blev en hitta-övning utan markering och Mysak fick kampa hela vägen in till stigen med Louise. Mycket lyckat!
Noel kräver lite tankearbete innan man skickar ut honom. Han fick göra två dyk-upper där vi valde lättsprungen terräng med omsorg, annars går han inte ut. Så kul är det inte, tycker han. Alltså startade vi på gräsplanen när vi skickade honom mot boden. Det blev bra, det var något han tyckte var intressant. Vi kör endast hitta-övningar med honom, för det blir alldeles för mycket med markering också. Jag tycker att vi ska vänta med det.
Jag såg tyvärr inte så mycket av Noels arbete idag eftersom Kim var nästa hund. Lasse tyckte att det hade gått sådär, men båda figuranterna var mer än nöjda och tyckte att han jobbade bra. Idag valde han godis istället för kamp som belöning, och med just honom gäller det att vara snabb och läsa hans signaler när man är figurant! Belönar man med fel grej just för stunden, så blir han bara stående med fjärrskådande blick.
Jag tror att Noel kan bli bra! Vi måste bara hitta svaren på följande frågor: Vad ska vi ha som belöning? Vad gillar han? Vad tycker Noel är helt oemotståndligt? Kan vi bara hitta
den där grejen, så har vi en hund med kapacitet här! Men han är smart, han anstränger sig inte i onödan, han måste få lön för mödan. Och då räcker det inte med vad
vi tycker är lön för mödan, det ska vara åtråvärt för Noel i första hand.
< Anna som figurant i agilityboden.
Kim slutligen. Den stackar'n får nästan alltid vänta till sist! Det är bara för att jag blir så engagerad i alla de andra hundarna, så jag glömmer bort honom... Vi körde två enkla dyk-upper, och så boden och trädet. Jag tror inte jag var ensam om att notera förändringen i Kims tempo?!?! Han är mycket mer laddad och fokuserad sen vi började med dyk-upperna. Provade på första om han ville ta en lösrulle med sig in. Jag har bytt till skumgummirullar som han verkar gilla. Och han tog den!!! Men släppte den efter ett par meter och blev totalt disträ. Han la av helt. Gick inte att få kontakt med, varken Anna som var figurant eller jag själv lyckades.
Vi bytte raskt från markering till hitta-övning på andra sidan stigen, och där låg Louise som han älskar. Det blev mycket lyckat, han tände helt totalt igen. Den hemska markeringen var glömd. Att det ska vara så himla jobbigt att bära ett föremål i munnen?
Sen skulle vi skicka honom på boden, men det blev ett litet missförstånd så figuranten uppfattade inte att vi var där och gjorde således ingen dyk-upp. Och på stigen kunde vi inte avgöra om det blev nåt eller ej. Flyttade fram så att vi kom förbi en rishög och fick fri sikt. Nu hörde Anna oss inne i boden och stack ut handen. Kim stack iväg som ett spjut, och Anna hade inte hunnit få fram godiset, så hon slängde ut lösrullen. Kim tog den! Men spottade ut den direkt för att få godis. Ändock, ett framsteg! Figgen i trädet tyckte Kim, likt de andra hundarna, var en kul upplevelse (även om han råkat på en sådan tidigare, på lägret).
Avslutade på stigen med att Louise fick sätta sig ett par meter bort helt passiv med lösrullen i handen nere på marken. Hon påkallade Kims uppmärksamhet och han sprang glatt dit och gav henne en smällkyss! När han inte fick några klappar, blev han lite nyfiken på vad hon hade i handen och då var jag påpasslig med klicker och levergodis. Efter några försök där han gått från att nudda lösrullen, till att ta om den med tänderna, så drog han loss den ur handen och släppte den i hennes knä! Han förstod inte riktigt att belöningen kom från mig...
Bytte figurant till Anna och upprepade proceduren. Anna hade lite svårt att vara stilla ;-) och det fick till följd att Kim reagerade med att inte vilja igen. När jag fått henne lite mer passiv, fick vi flera lyckade markeringar även där.
Denna form av markeringsträning är något som vi kan prova på både Nellie (direkt) och Noel (så småningom).
Avslutningsvis vill jag tacka för en underbar eftermiddag i skogen! Vi höll på lite länge (4 ½ timme!), men det var ju så mycket nytt att gå igenom och alla hundarna fick sig som sagt en rejäl genomkörare. Det kändes jättebra. Hoppas det inte bara var jag som tyckte det! Vi var alla överens om att vi bör skaffa walkie-talkies i alla fall...
Nästa vecka skickar vi ut en figurant i en kanot på en sjö. Vad tror ni om det?!?!? :-D
Hela gänget dök upp idag, och alla hundarna fick sig en rejäl genomkörare efter "semestern".
Nellie fick prova på två dyk-upper och trädet. Micke valde att avstå boden eftersom Nellie varit lite försiktig med att gå in i främmande hus. Jag stod på mig och tyckte att vi kunde sätta figgen med öppen dörr, men nu efteråt när jag funderat lite var det nog helt riktigt att inte göra den, vi vill inte ha några negativa upplevelser i söket.